The rainstorm and the river are my brother

Yo!

Var så sjukt fierce igår. Det var storslaget kalas för att fira AnnaMaja och William, två otroligt goa och ödmjuka individer. De var en bröllopsfest plus dubbelt upp 30års fest, ojojoj, wow asså wow. Därför hade jag ma swag on. 

Har haft en vecka av att vara jättearg feminist också. Feminist är jag ju jämt men inte nödvändigtvis arg. Men igår blommade hatet i diskussioner kring bristande forskning om snippan och snippsjuldommar. Snackade roller derby, snackade grabbar som inte han ha platoniska vänskapsrelationer med tjejer, snackade jouraktivism. Och dansade fult. Och snyggt. 

All in all grymt!
Rockade hemma innan vi klev in i tempelriddarorderns salar, där kalaset hölls.



 

Gav kvällens huvudpersoner en porträtt tavla. Puss på dom.




luffarmacka, represent

Den storslagna matlagningens era fortsätter och #yolokitchens pitchar in sitt bidrag till dagens mest spektakulära rätter och smakupplevelser. För det första har det varit löning, vilket vi såklart firar med två färska burkar av inlaggd gurka och surkål. Men nu är jag stating the obvious så vidare till luffarmacka.


Luffarmackans ursprung har mången amatör luskat i utan större framgång. Kan det vara dess simpla elegans som den hos luffaren som gett rätten sitt namn? Eller är det det hur det så MACKAbert liknar ett öppet blödande sår av katchup och annat gotta? Vi kan bara spekulera men en sak är säker, det är en jävel till macka.
 
 
 


Så som jag har lärt mig att en luffarmacka ska vara är något som förts ner i generationer och för varje ny utövare fått en liten annan skepnad, utan att förvanska dess ursprungliga integritet. Ett korvbröd fyllt med det som ofta finns där hemma i kylen är hemligheten bakom luffarmackan. Här ovan ser vi en variant med bostongurka, ketchup, vanlig gurka och ost. En sån fyrverkeriföreställning av ofräscha smaker! Nyckeln är att ta mer ketchup än man tror är nödvändigt och att innan försäkra sig om att korvbrödets bäst före datum inte passerat, annars är det bara att lägga i nästa växel och köra luffarmackan rätt i käften.


Bon apetit och enjoy folks
#yolo kitchen

Half a day then half a lifetime passed by until now

 
 

Nu var det bra längesen jag uppdaterade, klart jag har svidat runt i smashing outfits och gått yolo i köket ändå, jag har bara inte langat upp det på bloggis. Kan det vare så att tider i livet då det är lite extra tungrott är tider då bloggandet går upp eftersom man behöver distrahera tanken? Kan det vara så att jag droppar en hint nu om hur läget är och ba plz deal? Eller så pratar jag bara blaj. Men det kan också vara atti det stora hela så har jag sällan varit så lycklig. Med scitzo än detta blir det knappast.

 

Åkte precis förbi ett fält med hundra vilande kossor, de är ju så himla vackra. Jag är alltså på tåget mot hembygden. Idag går ett mode-event av stapeln där jag haft/har min praktik som jag till viss del hjälp till med. Ikväll blir det alltså fashionmingel så utav bara fan, hahaaa! Är utnämnd fotograf och kommer blanda bakom kulisserna bilder med rena catwalk pics. Spännande huh?

Så på Lördag är det bröllop, oj oj oj! Det är min egna härliga moder som ställer till pompa och ståt. Alla ungar kommer vara samlade tillsammans med massa annan familj. Känns himla häligt, och även här är fotouppdraget tilldelat till yours truly. Så håll i er, kommer definitivt komma bilder i nästa veckan!


Så då var ett sånt här recap inlägg gjort så kan man ba get back to the real bizniz här på bloggen igen. Allt gott!


Going back to my roots #mimms50

 
 
 
 
 
 
 
 

The words she knows and the tunes she humms

Egentligen är det dags för snapchat sunday men har inte tid med det heller! Det har ju varit 30årsfest! Tyckte att det eventet var viktigare än snapchat, faktiskt. Det är där jag drar gränsen.

Det var min vän Muz som drog till med 30års fest med 80- OCH 90-tals tema och det gav goda reslutat. Det är också ungefär hur kul som hellst att hon inte kuna välja ett decenie utan var tvungen att ta ett spann på tjugo år. Tror 90talet trumfade 80talet denna gången, kan vara för att 90's har en revival nu (TACK GUD). Det bjöds på snittar, bål och tårtor, kanske väldens bästa hostes. Hur kul som helst!
 
 
 
 
Jag var ju otroligt pepp på denna fest, har samlat på mig en 90tals outfit i flera veckor och här kan ni se resultatet. Jag körde på en girlpower look som kan ses som en merge mellan gingerspice och sportyspice. Var in carachter hela kvällen och fick posa i duschen (såklart??). Kan inte bli för mycket läppenna, eller? Smånypor, hög tofs, choker, yinyan tattoo, magtröja, osv, osv. Skulle vilja säga att alla detaljer är en 90's referens på ett eller annat vis. (Den tredje bilden skulle kunna vara skolfotot på storasyrran till min bästis när jag gick i klass 3. Hon höjden av cooooool)
 
 
 
 
 
 
 
 
Här är resten av de glada människorna! Tack Muz för ett spektakel <3
 
 
 
 
 
You're from the 70's but I'm
 
 
  Foto: en blanding mellan mig, Muzzamil Azlam och Kalle Olsson
 
 
 
 
 
 
 

feat. moi et mes 'omies


Vad som blivit ett söndagsinslag här är veckans snaps, feat. moi et mes 'omies (alla noterar franskan och reflekterar över mina många färdigheter aka google translate) Så för att klappa igen boken på den här veckan så tar man en liten återblick på det magnifika som är jag och mina vänners fantastiska komunikation.

Bli min snap ami, skriv ditt användarnamn i en kommenar. No pressure. KOM IGEN DET BLIR KUL.

 

Först ut är en jävligt hård tjej.
 
 
 
 
 
Kan tycka att Jenjen har ett mer spännande liv än jag, men vem är jag att avgöra det egentligen. Dock är moviestar goes blottare looken en säker inkörsport till en intresantare livsstil. Sägs det.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Här skickade någon en bild på Abed I Cougar Town, ååååååå får känslosvallningar bara av att tänka på det. #sixseasonsandamovie
 
 
 
 
 
 
 
 


 

The restlessness of the martyr, water flowing over me

 
Pendlar mellan att vara svinbitter och mysförkyld. Labil dödsjuk livsnjutare, minst sagt. Efter att blivit hemjagat från uni med verbala högaflar har jag strandsatt mig själv in the hub med katten, datorn och tre liter grönt te. Kanske jag slänged tekulan i väggen, kanske inte. Jag kanske hatar att vara sjuk.

Men har accepterat mitt öde mer och mer under dagen med hjälp av Nanny Fran Fines smoothing voice of comfort, för att inte tala om Thåströms tröstande närhet. Men kl 17 är det jag som går på möte, och hör sen.
 
 
 
 
Och jag kan inte sluta lyssna på den här låten. Talking heads - once in a lifetime. Första jag gjorde i morse var att slå igång denna på spotify på repeat, blunda en stund till och föreställa mig nya gator i nya städer. Kullar och bergstoppar! Molnslöjor driva över en blå himmel! Hålla någon i handen och hoppa i vattnet från en liten landsbygdsbro! Cykla flera mil bara för att köpa glass i en liten butik med en gullig gårdskatt! Inga mer days goes by, bara ut och springa tills benen flyger av! Å blev alldeles yr av att skriva dessa sista rader, alvarligt, lätt tårögd. Har ni sett Almost Famous? Turnébussscenen dagen efter festen när de börjar sjunga tiny dancer tillsammans? Phuuuuuuuu the feels. För mycket äventyrslustan för mitt nuvarande förkylda tillstånd. Men DU kan lyssna och jaga solen tills den slinker under horisonten. Gör det nuuuu. Nu!


Same as it ever was
 

You can buy me a burrito with some bean and rice, but it wont get you into pants paraddice

 
 

Sanslöst vad vacker världen är när våren kommer. Det är som att ens inre natur också börjar vakna och upptäcka nya vrår, hörn och höjder av livet och ens egen person. Hoppsan så abstrakt man kan vara, men jag står fast vid vad jag säger. Rekomenderar att man kör en Håkan Hellström, eller flight of the conchords, eller the ark revival precis just nu (beroende på what suits your fancy och vad som är en revival för dig). Fotc strömmar iaf ur mina högtalare #tearsofarapper

Här kommer ett digitalt vårskrik
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHH, såatteh.
 
 





Going back to my roots

 
   
Kvalitetstid. Man måste se till att kirra kvalitetstid med sin peeps alltså (the guru has spoken). En snabbfika här och ett hastigt telefonsamtal på bussen håller inte måttet i längden. Det är bara att lyfta på röva och ta sig tid att umgås, ha kul och prata ut.
 
Har haft två feta helger med Lou och idag var det jag och Muz som gjorde sällskap från morgon till kväll. Finaste medsystrar! Som balsam för en tovig själ!

Så hjälper det också att håva in tre stycken LP skivor på fyndlagret! Ja men du har väl ingen spelare? Nä jag vet! Men det är hoppet om att en dag i livet äga en lp-spelare som över huvud taget håller mig vid liv. Sitta med benen i kors på golvet igen, lyssna på mina skivor och måla med oljepastell tills knogarna blöder. Så låt mig drömma, låt mig längta.

 
 
 
Love to ma peeps.
 
 
 
 
 
 
 

I cant change even if I try even if I wanted to

 
Same love
 
 
 
Det kommer bli mycket filosofiska, abstrakta och stundvis fett djupa tankar på denna blogg framöver. Den som har kollat in veckans inlägg har nog redan fattat detta. Men vad gör man när huvudet surrar av tankar och bröstet bubblar av känslor av alla dess slag. Embrace it, brah. Jag tanker att vi ska skylla på våren. Våren borde komma med feta varnignstexter. "Kan skada dig och männiksor i din omgivning obs obs obs". Trots det tror jag nog att våren har goda intentioner. Nystart, uppvaknande, förändring.
 
Det är förunderligt hur man kan omge sig med så mycket männiksor, goda vänner och nya bekantskaper, men fortafarande vara så fruktansvärt enam i sitt eget huvud. Jag kan nånstans förstå hur man kan utveckla en personlighetsklyvning, man vill ba ha nån annan där inne att snacka med.

Ja, whatever, hade svinkul igår i alla fall. Följde lite spontant med fantastiska Lou på concert. Jag menar när nån säger "cheerleaderpunk" så säger jag I'm there. Så blev det en fet partykväll också. Var väl på alla krogar i stan minst en gång och fick hänga med mängder av nytt och gammal folk. Men spelningarna var ju kanske egentligen coolast. Det var Sundsvallsbandet Garbo och sthlmsbandt Tiger Bell, och jag med mina bruds shakeade väl rätt så hårt. Ska verkligen börja gå på så mycket sånt på pipeline som möjligt framöver! Rekomenderas intensivt.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Och här kommer veckans hall of fame av snapchatzzz:

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Vem skulle trösta mig, jag är så liten på jorden

 
Jag tycker vi ska tacka Helen Sjöholm för att hon finns, så har vi gjort det. Tack. Du bringar mitt liv känslorörelse och inspiration. Yes.
Jag har en "Elinmorgon". Så ofta mina nära och kära säger att jag måste tänka på mig, ta det lugnt för fan och spendera lite tid med ELIN. Vilket är så ironiskt för som liten kunde jag ligga på sängen i mitt rum i timmar och bara drömma mig bort. Eller i min gossedjurslåda en hel dag bara för att inte behöva städa, för den delen. Det tog flera timmar att gå de en och en helv kilometerna hem från lågstadieskolan för på vägen hittade jag träd att klättra i, blommor att plocka och humlor att rädda från vägen. Jag undrar var den lilla Elin tagit vägen, jag saknar henne. Hon gick och la sig när hon var trött och gjorde små lösningar på små problem med tejp och lim och ståltråd. Hon var liten och klok och allas bästa vän.
 
Så när jag sitter här denna fredagmorgon och lyssnar på Helen Sjöholm och Tommy Körberg sjunga abbalåtar så får man lite andrum att reflektera över sitt liv. Det är nog därför jag inte gör det så ofta, det är lite skrämmande (hah, "lite skrämmande", freaking terrifying). Men är helt övertygad att alla behöver denna reflektionstid. Nån gång i mina unga år sa min papi till mig att han beundrar människor som verkligen känner sig själva. I den stunden bestämde jag mig för att lära känna mig själv. Det är den praktikenen som jag håller på att ta tillbaka. And hopefully be happier for it.
 
Så kan man väl inte lämna det bara sådär utan att säga att solen har kommit tillbaka och snön har blivit till slask och asfalten tittar fram igen; woop woop! Man tillomed pluggar bätter om det är soligt ute, allting spirar på våren.
Lev väl, vänner!
 
 
 
 

charm eller förfall

 
Hade som kommit att acceptera diverse "egenheter" i lägenheten min, såsom att benet på soffan är löst och behöver en liten hälspark sisådär 30 gånger om dagen. Eller att sticka en hand under det rangliga bordet och dra åt en mutter då och då när när man inte vill leka hela havet stormar med middagen. Har väl kanske bortförklart det som charmigt och att mitt ställe har då allt en hel det personlighet.

Så strosade jag runt på biltema häromdagen, looking for some spraylim, och gör halt vid en korg full av skiftnyklar. I det ögonblicket inser jag att lite vardagscharm, som egentligen är feta störmoment i mitt liv, kan alla fixas med en liten skiftnykel. #boom 49kr senare och en morgon av att vara fruktansvärt handlingskraftig så har jag ett köksbord som inte gungar i tackt med att jag skriver på datorn.

Men tro inte att allt kommer bli flawless, städat och fungerande, en liten portion förfall måste få vara kvar. Annars är det bara inte jag.


mvh flurig_tjej_90

sol inne sol i sinne tihi

Här kommer det glada inlägget! Vi tar det i ordning.

1. Att kasta de bästa skorna i ens liv var svårt, men det gjordes mycket lättare av att få ett par exakt likadana i handen bara ett par dagar senare. Min fantastiska klasskompis Elin sålde sina till mig för bara 150 kr, i princip helt oanvända! Samma storlek, samma passform. Detta är lycka det!
 
 
 
 
 
 
2.  8 mars kom och gick. Hon kom med massa förväntningar och gick med huvudet högt. Sånt makalöst firande det var i år! Började med en våffelfrokuost med vänsterpartiet där vi diskuterade kvinnojourens viktiga arbete och hur hård bostadsbrist och arbetslöshet slår mot kvinnor som ska ta sig ur misshandelsförhållanden.

Sen var jag hela eftermiddagen med tjejjouren på Ung Magasinets arrangemang där vi lanserade vår kampanj #strippfritt (tryck här, gilla och dela sidan!) Hur kul och bra som helst, och däreter ett skönt pass i feministiskt självförsvar.

Kvällen avslutade jag som konfrensier på Ung Vänster Sundsvalls event på torget som också det var en protest mot strippklubben i stan och kvinnnoobjektifiering i stort. Musik, poesi, musikquiz, kaffe, gemenskap, Superfett! Därefter allmänt hang i goda feministers sällskap.
 
 
 
 
 
 
3. Årsmöte med tjejjouren. Mycket konstruktiv diskussion kring framtida prioriteringar  och en nyvald styrelse. Jag är stolt över att ha fått vara ordförande för denna fantastiska tjejjour, men är också väldigt glad att nu få sitta i styrelsen tillsammans med massa coola brudar och se hårda Sofia Larsson som ny ordförande. Detta året kommer vi växa ännu mer och ständigt jobba för att ge tjejer bättre vardag och ljusare framtidsutsikter.

Så fick jag såklart klä upp mig och sno runt i den nya röda pärlan till klänning. Också väldigt viktigt, heh.
 
 
 
 
 
 
 
Denna morgon var uttdragen och underbar. Mys med en fin person, kaffe med solskensutsikt. Skissar och smider sommarplaner. Jag älskar livet och livet verkar älska mig tillbaka. Tsssss.
 
 
 

ett av niohundra är mitt

jaha. Besviken. Först fick jag joxa runt för att försöka hitta mitt paket från beyondretro. Skulle ha kommit till min dörr i dag men kom redan igår när jag inte var hemma, så vart tar ett litet paket vägen när ingen är där att ta emot det? till okq8 såklart. Så när jag hade fått klarttecken att paketet fans där så packade jag ur några plagg ur resväskan (on ma way to sthlm) så kunde jag hämta paketet på vägen till tåget och äntligen få mina nya kläder. Meeeeen så hittade de inte paketet i systemet när jag väl var där. "vi har niohundra paket här så jag kan inte kolla namnet på alla, jag behöver ett hyllnummer" jooooo.. snälla? Få så lov att komma tillbaka på måndag och hoppas på det bästa men asså... inte kul ju.

Den heliga treenigheten

 
Var fett down denna morgon (denna veckan) och anförtrodde mig till min bro, som hade konstruktiva lösningar och så kändes det bättre. Framförallt i kombination att sätta igång lite Macklemore och fixa lite snabbkaffe, så kom jag upp på benen i alla fall. Detta är slutsatsen man kan dra av den lilla hisorien.


Preach!
 
 
 

Produktivitet och kreativitet är inte samma sak

 
Vad har jag gjort idag?

- renskrivit ett självförsvarspass
- skissat på bilder till rebel girls bloggdesign
- ritat upp och klippt ut 63 smålappar
- skrivit svenska/engelska ord på 63 små lappar
- valberett
- skickat flertalet "viktiga mail"
- kollat (lyssnat på) fem avsnitt SATC
- tejpat och målat ramen på min spegel
- tvättat mina mjukisbyxor som fick färg på sig


Har alltså gjort en hel del, men de har varit saker som inte haft ett överhängande behov av att göras. Det jag inte lyckas få till är den kreativitet som behövs för att få klart en cool och unik portfolio. Det man tillverkar eller skapar behöver nödvändigtvis inte vara ur kreativiteten sprunget. Jag vill nå den där väggen, slå tre hårda, raka slag och komma ut på andra sidan med en ny idé. Det verkar inte få hända idag. Är så maktlös när man är beroende av att vara kreativ och så sitter man fast.

 
 

Bullar, sushi och andra bullar

Först och främst hade vi en massiv mys och bakdag (massiv för de som är noviser i bakning) i fredags. slutade i chokladpaj med frosting och honungsrostade rispuffar på toppen samt jordgubbsbullar med silverkulor. Mmmmmmm med andra ord. Hade bara ett meltdown då pajdegen hade ett meltdown och flöt ut i en pajdegspöl... Baka är ju inte min grej, blir alltid kaos. Men denna gång blev det ett ätbart resultat, framsteg! Och just nu sitter jag på ett snabbtåg mot Sundsvall efter att ha varit på distriktaårskonferens i Göteborg. Så himla pepp! Bonus är att bro bor i götet så att vi fick hänga. Köpte hem sushi och sträckkollade sju avsnitt sex and the city och spelade en omgång brädspel (besserwisser - nöje). Vi hänger så bra, Morén style. Skönt att gå komma hem dock, till mitt hub. Har uttömt en helgs swag nu så i morgon blir det reload och plugg.

all trough my lomo camera

Här kommer massa bilder från möbelmässan som var i helgen. Det var absurt roligt och inspirerande (även fast jag var för feg för att mingla med designers och coola kids). Tog hem en massa foldrar och magasin som jag kan ha som kreativ kick-starter framöver så hoppas vi att detta blir ett årligt besök. With fabulous greetings to you!

the cheesysweet month of romance

Stora, gulliga planer för februari! Osäker på hur mycket man vågar dela med sig av, kan iallafall ge en bild av spektaklet. Till helgen har vi planerat att åka till designweek och möbelmässan i sthlm, glida runt i tjusiga outfits och bedömma design. Pimpla lite, shoppa lite och mysa massor. Sen är det ju valentiiiiins dag nästa vecka och OJ så snuttiga vi ska vara. Vi har hittat på varsitt recept på sötsak till den andra som vi ska bara, custom made. Tihi. Sen kommer det upp nått mer u slutet av månaden värt att fira, men vad det är håller jag hemligt. Allt gott!

Bam boom klabamo inte en lugn stund

Förmiddagslektion, framför-dator-plug till kl nio, skriva kallelse till årsmöte, maila ut kallelse till årsmöte, gå och lägga sig hungrig och oduschad. Den mindre glamorösa sidan av livet, men visst är man produktiv minsan. Katten blir tokig på mig som aldrig är hemma, så fort jag kommer innanför dörn så ger hon mig "where have you been bitch??" rutinen. Sry I'ma workin' gal.



En krisp vintermorgon i Sidsjön. My happyplace.

Tidigare inlägg
RSS 2.0