I'd roll out of bed in the mornin', throw on what I wanted and go

 

Det har varit intensiva jävla veckor, foo shoo. Som kulminerade i en examination i onsdags som inte bara gick bra utan dessutom så-himla-bra. När man kvällarna innan funderat på att ge upp, ta en resa till Ibitza och klippa alla kontakter till Sundsvall så är det skönt att i efterhand känna att det var värt jobbet. Vi fick massa cred och ny energi till att satsa mer på studierna, det behövdes verkligen.

 

Så när karavanen bar av ut till Birsta dagen efter, shoppingcentret utanför stan, klart man hängde på. Man är värd lite umgänge, fika och kanske nått litet bling, tänkte jag. Vad jag inte visste var att jag skulle komma hem med drömjackan.

 

Gick rutinenligt in på ”tjej palt” för att dregla över plagget jag redan accepterat att jag aldrig kommer ha. Så började expediten konversera lite, typ ”fin handväska”. Så säger jag på skoj, eftersom jag ändå stod och smekte jackan, ”du har inte denna fast nån som är lite skadad eller med produktionsfel, kanske som nån spillt på, som du säljer lite billigare? Hö hö hö”. Så out of the blue säger hon att jag kan få 20% på den, för att ”det är ju torsdag, hehe”. Kan man verkligen tacka nej då… kan man det, I ask you? NO SHAME

 
 
 
 

KOMMENTERA

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0