Hand i hand i bastuklubbarna och skatteparadisen

 
 

 Ska försöka formulera vad jag känner, men en av känslorna är ilska vilket gör det svårt att samla tankarna och uttrycka sig väl. Utöver att lacka ur och vilja slå på saker, så blir jag också fruktansvärt skamsen, ledsen och orkeslös.

 

Att bli matad med bantingskurer, träningsformer och kläder som håller in magen/låren/rumpan på rätt sätt är vardag. Ofta reflekterar jag inte så mycket över det, kanske fnyser till på en bra dag, kanske kollar lite närmare på hur det skulle funka på en dålig dag.

 

Just idag så dök denna upp (bilden nedan) i mitt facebook flöde. Funderar först på om det är ett skämt (på grund av de udda versalerna ".. Konstiga Frukten Som Bränner.."). Så när man inser att det inte är ett skämt så slås jag av tre saker. Först nått i stil med ”Vafaaaan???”, och sen viljan att klicka på länken och veta mer, vilken direkt följer av skam. Skammen över sig själv och sin "fåfänga"( följt av mer "vafaaan" över att de kan få mig att må så dåligt över mig själv).

 

Viljan att vara en smal och vacker tjejer är så himla stor. Så är jag feminist, instruktör i självförsvar och ordförande för ett Ung Vänster distrikt, jag om någon ska väl vara fri från samhällets normtryck om någon! Men det är jag inte. Jag står i underkläderna framför spegelbilden mången morgon och betraktar mig själv. Den stora, platta rumpan, bristningarna på höfterna, de små brösten. Sträcker upp armarna och vrider mig i en pose. Ja, lite bättre, men aldrig tillräkligt bra. Framförallt aldrig tillräkligt smal.

 

Jag vet ju att det är samhällets och könsmaktordningens ideal som härjar i mitt huvud. Men jag vet också att ingen står utanför systemet så länge det består. Inte hon, inte jag och inte ni. Skammen är en inbyggd mekanism i detta system, men den finns där även om jag är fullt medveten om det.

 

Kapitalismen utnyttjar kvinnoförtryck och kroppsfixering för att mjölka pengar, och det är otroligt effektivt för jag kommer aldrig att bli nöjd med mig själv så länge vi lever i ett ojämställt samhälle där tjejer värderas utifrån ytliga faktorer och vår ohälsa ökar. Kapitalismen har inget ”snällt ansikte” (kära FI supporter) har aldrig haft och kommer aldrig att ha. I kapitalismens DNA ligger rasism och kvinnoförtyck, för ett kapitalistiskt system är lika med vinst före välfärd, arbetsgivares profit före rätten till heltid och klädföretagens kroppsretuschering före unga tjejers självkänsla, och tjänar därför på ett kvinnoförtryck. En röst och ett engagemang blir plötsligt rätt tafatt om man inte erkänner den kopplingen, för ett upplösande av könsmaktordningen inom en frodande kapitalism ser ack så mycket mer fjärran ut än i en kamp som är lika delar feminism och socialism.

 

Vi kan peka på strukturer och bryta normer tillsammans, hitta forum där vi kan få fula oss eller bara slappna av och se ut och vara hur vi vill, och det är skitbra. Helt jävla underbart.

 

Men vi kan inte nöja oss med det, jag vill kunna känna så hela tiden, alla dagar och timmar och minuter av mitt liv! Vi måste trappa upp kampen om rätten till våra kroppar och sparka mot patriarkatet och kapitalismen som strosar hand i hand i bastuklubbarna och skatteparadisen. Jag är övertygad om att ett samhälle fritt från förtryck är ett lyckligare samhälle för alla, så sluta att armbåga dig fram bland dina gelikar utan lyft näven ur fickan. Håll huvudet högt! Det nalkas en tid av förändring, så länge vi är många som sluter upp. No freedome til we're equal.

 

 

 

 


KOMMENTERA

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0