So different now from what it seemed

 
Har verkligen de aldra bästa känslosvallande och självömkande låtarna igång på högsta volym samtidigt som jag utför intensivt och vidrigt kroppsarbete. Har man en playlist som heter "hurt" så är det väl självklart att den förtjänar den resonans som mänsklig smärta kräver. Freddie Mercury, Anna Ternheim och Sinead O'connor  svingas mellan väggarna till ihärdgt med-gormande från en febrigt skurande Elin. Mental image? Fniss tillåtet.
 
För visst är det inte specialt smickrande med ärmarna uppkavlade till axlarna och två hander i ett stinkande avlopp. Känner sällan så mycket avsmak inför sig själv som när man tömmer ett avlopp i sitt eget hem. En min av stum och förskräckt misstro. Nu ligger vattenlåset och dess kompisar i ett eget ihopkokat syrabad bestående av allt kemiskt jag äger. Tänker att det nog funkar. Kanske. Tillräkligt.

Har du också en dag då du bör ha händerna upptagna och fokus på nått konkret och greppbart så är detta spellistan för dig. Bara att ställa sig och diska/städa/tvätta/måla/skinnflå, whatever flotes your boat.

HURT
 
 
 
 
 
 
But the tigers come at night
With their voices soft as thunder
As they tear your hope apart
And they turn your dream to shame
 
 
 
 
 

KOMMENTERA

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0