cooler couleur whatever

 

Hej livet. Hej fria luftvägar. Hej medmänsklighet. Jag känner att det finns den här lilla jätte-elefanten på våra ryggar som vi borde bemöta. Nu, nu tar vi upp detta, inga jävla hyshpysh, det tar oss ingenstans... Livet är rätt shytta nu va? Det har varit rätt shitty ett tag nu va?

Va nä va what va nä? Fast om du tänker efter så är det mer shitty än vad det skulle behöva vara. Sen när skulle livet gå ut på att behöva hålla sin guard uppe hela tiden, tänka på sig själv för man har inte tillräkligt för att tänka på andra. Ha en mörk, bollig, hårig ovän av oro i magen över sånt som borde vara minimikraven för att leva. Spänningshuvudvärk, magsår, ryggont, nedsatt immunförsvar, andra- tredje- fjärdehadskontrakt på lägenheten. Behöva kleta på ett leende som sager "Hejsan, hallå, jag är en entreprenöööör som skapar min egen lycka" även fast du kämpat för att få en praktik det senaste halvåret och har brutalt mesverk.

Ja det är vad livet gått ut på sen alltid, för vi som är ung idag. Det har hamnat ett likhetstecken mellan orden förändring och försämring. Nedskärningar och skollunch för en krona mindre per tallrik för varje år. Jag säger inte att livet i sig suger, men det är så mycket kämpigare än vad det ska behöva vara. Vi blir uthängda som lata slashasar och det svider i själen att få höra.

 

Snälla slashase-förespråkare. Tänk dig att vara anställd på en tim-jobb där du blir inringd nån gång i veckan, alltid sitta hemma med telefonen i näven för om du missar en inringning blir du aldrig ringd igen. Ha en telefonräkning att betala och julklappar att köpa med en osäker inkomst varje månad. Vakna på natten och räkna på fingrarna om du har råd med en extern hårdisk till den halvdöda laptoppen eftersom din universitetsutbildning kräver mycket lagringsutrymme  Så måste du ändå bara smile away och "prata för dig", sälja varan, var utåtriktad, social och karismatisk.

 

Tänk om jag är en lite halvkonstig, halvosocial tjej som inte tycker om att sälja nått. Nu säger jag inte att jag är det, men om jag vore det, förtjänar jag då inte att vara trygg och må bra? Så länge vi har borglig politik som bygger det självätande kapitakistiska systemet kommer det fortsätta vara hårt, jobbigt, ångestladdat och allmänt shitty - helt i onädan. Eftersom förändring är inte bara nödvändig utan också möjlig.

Rösta rött i valet, homies. Så kommer vi kunna ha mer kul tillsammans framöver än vi kan ha nu.

 

*** random instagram recap ***

 

 

 

ps, snart frisk igen, tror jag.

 

 

 

 

 

OBS, detta är inte "min historia", det är vår historia om ett samhälle som inte byggs för oss unga och för vanligt folk.


KOMMENTERA

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0