Hennes brott var hennes feminism

 
 

Ni vet när man sitter i matsalen, på stadsbussen eller bordet bredvid i ett café och överhör ett samtal som ger en en kraftigt ökad puls och att man i knytnävarna kör naglarna djupare och djupare in i handflatan. Blir ständigt förbryllad och ARG på helt främmande människor som jag ändå förväntar mig mer av. För jag har hopp om männskligheten! Trots allt tror jag mer om mina medmänniskor än den sörjan av fämlingsfientligsexismhomofbi som ibland rullar ut over fikabordet. Folk kan slänga ur sig så mycket dumma saker och tillslut vill man bara kasta om i sitsen och skrika "DU HAR FEEEEEEL!" (som min vän Emelie så målande beskrev det alldeles nyss). 

 

I fredags hade jag väldens mysfika på Wayne's i Sundsvall och så slog några högljudda ord om feminism hål på min koncentration. Två grabbar vid bordet bredvid, som pratade alldeles för högt för att det egentligen ska vara social acceptabelt i långa lagomlandet Sverige. De pratade om Spendrupsmanens uttalande om kvotering, och först verkade de bara återberätta händelsen, men så följde en egen förträfflig analys på läget.

"..Så blev ju alla feminister typ galna"
"Ja, hon i soffan i TV fick frågan om vad hon skulle göra på alla hjärtans dag -Jag ska bara bli uppvaktad- sa hon. Hur jämställt är DET?"
"Det är typ det värsta man kan saga som feminist!"
"Feminismen började med att kvinnor skulle få jobba, sen att de skulle ha lika lön. Nu ska ju allt vara jämställt!"

Så många rimliga frågor som dök upp i mitt huvud där jag satt och stirrade i min tomma kaffekopp. Är det inte rätt okej om allt är jämställt? Jag menar, om man nu sager att man tycker det börjar blir "för" jämställt, då måste man ju förespråka en vis mån av kvinnoförtryck. Att man tycker det har varit lite för hart förtryck av kvinnor, men att nån måtta får det vara, lite förtryckta måste de allt vara, de där kvinnorna.

Jag vet förståss inte vilken tv-soffe de menade och vilken denna "hemska" feminist var som ville (gud förbjude) bli uppvaktad på alla hjärtans dag. Men jag tanker att det värsta man kan göra som feminist är att vara feminist. Det spelar nog inte så stor roll vad den här tjejen hade sagt, för det brott hon begått är att existera och därför vara ett hot mot dessa högljudda grabbars rätt att vara högljud på café. Hon kanske gillar upp bli uppvaktad, det är ju rätt schysst ibland, tänker jag. Hon kanske är i ett lesbiskt förhållande, är det fortfarande då hemskt av en feminist att vilja bli uppvaktad på alla hjärtans dag? Vad vet du om det, va? va? va? Säg rent hypotetiskt att hon sagt att hon inte firade alla hjärtans dag, ja men då hade det väl varit typiskt såna där feminister att bojkotta kärlek. De vill ju ta död på allt som är fint med relationer mellan man och kvinna i detta landet, blommor och choklad och presenter och mys! Finns inte så mycket du kan saga "rätt" i en tv-soffa om du är feminist, rätt är fel och fel är rätt, damn if you do and damn if you don't.

Men vilken jobbig lite bitchfeminist hade inte jag varit om jag vänt mig om inne på Wayne's och sagt att det borde vara en grundläggande princip hos alla vettiga människor att vilja ha ALLT jämställt. Så jag avslutade min inte längre så mysiga fika för att gå hem och uppvakta min gulleplupp på alla hjärtans dag i stället.

 

 

Gjorde min egen fanbild eftersom massorna krävde det

 

 

 
 

KOMMENTERA
Postat av: Papps

Mycket välformulerat och genomtänkt.

2014-02-18 @ 22:43:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0