Simply being was easy, just having you there

När man inte skrivit ett inlägg på x-antal veckor och livet har vänts upponer och sen börjar snurra tillbaka under det tidsspannet.. vad skriver man om då? Jag tänker att det skulle kunna bli en lång och intensiv berättelse om alla känslor, kaoset och framtiden, men orkar inte riktigt med det, va? Gör nån det? Kan säga att allt är helt okej och att det kommer dyka upp asmycket inredningsbilder här på bloggis framöver, eftersom jag inte kan tänka på annat än gardinstänger och coffeetables för stunden.
Här tillexempel är en förelskelse jag hitta på Indiska häromdagen. Så sjukt härlig möbel men lite udda lådor och ett lock med spegel. It could be the makeuptable I allways wanted. Men det kostade 2999 jävle spänn så det får va'! Jag kan snickra ihop nått i verkstan för en tjugondel av kostnaden och som blir hälften så snygg. Ti-hi.
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag hoppas vi ses snart, min vän, mina vänner. Jag hoppas vi kan sitta och dricka kaffe/te/svartvinbärslemonad och prata och skratta lite. Visa bilder för varran och "ta igen". För det finns nog inget härligare än vänner och att få visa uppskattning och bli uppskattad tillbaka.
 
 
Låten är No, I don't remember (av fantastiska Anna Ternheim som har spelat en STOR roll i teatern som är mitt liv de senaste veckorna. Tack för det!!)
 

RSS 2.0